PS. Brave Fencer Musashiden är bara släppt i Japan och USA men det är ett otroligt bra, roligt och originellt. Ett måste att pröva om ni får chansen!
Det började med ett fint intro och sedan så började det hela mitt inne i all aktion. Eftersom att jag långt innan jag testade demot hade haft en site om FF8 så visste jag precis hur allt skulle se ut på demot, styrning, strider och en massa annat så det var ingen direkt överraskning för mig att spela spelet.
I alla fall så efter ett tags spelande och efter att otroliga scenarier, några bossar samt en sista FMV passerat så var demot slut.
För er som nu har kört FF8 (jag skrev kladden till denna artikel över 5 månader innan jag la upp denna text på Internet) så kan jag säga att demot utspelar sig ifrån det att man nått Dollets strand och fortlöper tills att man nått kommunikationstornet samt återvänt till stranden igen.
Jag satt i mina tankar efter demots slut, levde spelet upp till mina förväntningar? Blev jag nöjd? Svaret blev ett några sekunders eftertänksamt ja. Fast redan då så kunde jag hitta fel och brister som jag ville att dom skulle förbättra eller saker de skulle ändra på. Men jag hade inte kunnat göra det bättre själv så jag ska nog bara knipa käft även fast de är proffs och ska kunna göra det bästa av allt fast ingen är perfekt. Många saker var lite annorlunda från de 7 andra FF spelen fast SquareSoft har hela tiden ändrat stridssystem och annat mellan de olika spelen. Det här med att man kan åkalla monster (GF) hur många gånger som helst under en strid var inte så bra. Det har att göra med att de visserligen otroligt snygga och maffiga magierna tog för lång tid på sig. GFn i demot hette Leviathan (känd från alla de övriga FF spelen) och det tog cirka 2 minuter från det att man åkallade han/hon/det tills det att magin utförts och allt var klar. Om man sedan fick kasta denna GF runt 5 gånger mot en boss så blir det lite väl tröttsamt att kolla på samma GF i 10 minuter.
Flera månader senare efter detta så sattes releasedatumet för spelet till den 30:e september men det datumet sköts fram ytterligare på obestämd tid. Jag fortsatte dock att varje dag då jag kom hem efter skolan att kolla om det där lilla papperet från posten låg i brevlådan där det att ett paket skulle hämtas på posten för 450 kronor. Den 21:a oktober så kollade jag fast det låg inget papper där då heller men ett nytt nummer utav Playstation magasinet (PSM nummer 22, 10-99) låg där med sin demoskiva. Jag dunkade in Euro Demo 50 i min Playstation och fann där ett 3:11 minuter långt FMV-demo utav FF8 som visade startfilmen på spelet där man bland annat fick se när Seifer och Squall slogs med sina Gunblades mot varandra. Det var väldigt snyggt gjort, även fast den filmen inte var i närheten av den kvalitet som samma film hade i hela spelet när det släpptes, och ljudeffekter samt musik och rörelser var mycket bra och väl time:ade.
Några dagar senare så fann jag faktiskt postens lilla lapp om att ett paket fanns att hämta för mig på posten. Jag sprang upp på rummet och grep 5 stycken Carl von Linné* innan jag satte av mot posten i snöyran och kylan (det var ju faktiskt vinter då) och kom hem med endast en Jenny Lind* kvar men jag hade ju faktiskt ett paket med FF8 i!
* För er som har för långa ledningar i skallen så är en Carl von Linné 100:- och en Jenny Lind är 50:-, ville bara vara säker på att alla fattade.
Mina frusna fingrar slet upp paketet och tog ut spelfodralet och inte långt därefter så låg första skivan av fyra i min Playstation. Jag släckte lyset på rummet, slog på stereon som är kopplade till min Playstation och satte igång TVn. Jag höjde volymen och underbar Final Fantasy musik strömmade ut från högtalarna för en stund tills jag otåligt valde “NEW GAME” i menyn. Läs min recension utav spelet i nästa artikel.
